Izaline-Tula

AMSTERDAM – Ayera na Amsterdam a konmemorá Tula i e rebelion grandi di esklavo na Kòrsou na 1795 ku poema di mucha, spich i un konsierto speshal di Izaline Calister i e Dudok Kwartet klásiko.

 
“Tula lo mester tabata mes konosí ku Anne Frank”, Sanne Jansen ta bisa; e ta desaroyá material di lès tokante e pasado di sklavitut.

 
“Tula bo ta mi heroe. Si bo no tabata t’ei kisas ainda nos lo tabata esklavo”, alumno di skol básiko Justin Kriek ta skibi den su poema. Tula ta resultá di ta no solamente su heroe, “Tula ta siña nos ku libertat nunka no ta di mes”, periodista Noraly Beyer ta bisa den Theater Bellevue. Den e teatro aki algun shen hende ta bin skucha un konsierto speshal den kuadro di e konmemorashonn anual di Tula. Promé ku esei den presensia di e wethouder di Amsterdam di Enseñansa, Hubentut i Diversidat Simone Kukenheim, ta presentá un buki den kua mucha a skibi nan soñonan di Tula.

 
Ounke e rebelion di katibu di Tula entretantu a tuma lugá 219 aña pasá na Kòrsou, ainda ta importante pa konmemor’é. No solamente na Kòrsou, sino na Hulanda tambe Franc Weerwind, presidente di Nationaal Instituut Nederlands Slavernijverleden en erfenis (NiNSee) ta haña. “Pasobra Tula a okashoná hopi den emansipashon di desendientenan di sklabitut. Sklabitut ta parse algu di pasado, pero ainda e ta biba serka e desendientenan. I: ainda sklabitut ta presente na Oropa.”

 
Heroe
No opstante e konmemorashon anual i inisiativanan lokal Tula meresé di ta mas konosí ku e ta aktualmente, asina hopi bishitante di e konsierto ta haña. Meskos ku hulandesnan tin heroe esaki ta konta pa hulandes karibense tambe”, Maria Reijnders-Karg ta bisa. Nos mester keda honra e heroenan ei, papia di nan i sinti nos mes konsiente di loke a pasa.” Un dama di edat mas avansá ta spera ku na Kòrsou tambe lo bini mas atenshon pa e heroenan karibense: “Mi a lanta einan i mi no tabata sa nada di Tula. Mi a kuminsá studia e historia ora mi a tende di Tula via misa. Pero entre tantu tin un monumento na Riffort, ke men mi ta spera ku awor si lo tin mas atenshon. Den enseñansa tambe.”

 
Outor: Jamilla Baaziz