NuStar ta warda 14.1 mion barí di zeta riba 1720000 meter kuadrá – potrèt: Elisa Koek

NuStar ta warda 14.1 mion barí di zeta riba 1720000 meter kuadrá – potrèt: Elisa Koek

ORANJESTAD – NuStar Energy no ta bai di akuerdo ku e tarifanan nobo di haf di Sint Eustatius i ta sigui ku un kaso den korte kontra gobièrnu. Segun Mary Rose Brown, e visepresidente internashonal di NuStar, e tarifanan nobo ta irasonabelmente haltu. “Ku introdukshon di e tarifanan aki NuStar lo no por hiba konkurensha ku otro terminal den besindario. Esaki lo ta teribel pa Statia.”

Walter Hellebrand di Statia Safe and Sound ta hari e reakshon di NuStar. Segun Hellebrand ta awor numa a pone e tarifanan na mes nivel ku den besindario. Sint Eustatius muchu largu tabata kariñoso pa e kompania di miónes.”

E terminal di zeta t’ei for di 1982. E tempu ei tabatin lugá pa 4.5 mion barí. NuStar a tuma e terminal ofer na 2005 i awor NuStar ta warda 14.1 mion barí riba 1720000 meter kuadrá. Terry Keoch, visepresidente di NuStar Statia terminal, a pasa den tur ekspanshon. E tin mas ku binti aña ta traha na e terminal statiano. “Mi a mira kon kada paso di NuStar tin influensha mésora riba ekonomia di Sint Eustatius.

Motivadó ekonómiko
Segun Keoch no ta trata solamente di e 400 trahadónan lokal ku ta traha na e kompania (140 di nan ta traha fulltime), sino tambe di trahadó internashonal ku ta keda den hotèl, ta kome den restorant i ta hür outo. “NuStar ya pa trinta aña ta e motivadó di mas grandi pa ekonomia di e isla.”

Keoch ta enfatisá ku NuStar ta komprometí ku e isla. Poblashon a krese i NuStar ta sostené proyektonan lokal (350.000 dòler pa aña). Asina e kompania ta suministrá awa den kaso di emergensia. Gobièrnu por produsí 250 tonelada di awa pa dia miéntras ku mester di 700 tonelada. Mayoria bia por usa aw’e yobe pero ten tempu di hopi sekura, manera e aña aki, nos ta yuda.”

Statia sin NuStar
NuStar a yega di bisa anteriormente ku e lo bandoná e isla si mester paga mas i aworakí tambe Rose Marie Brown ta mustra riba e peliger di hisamentu di preis. “Un di nos klientenan di mas grandi a bisa kaba ku e lo muda un gran parti di su negoshinan pa motibu di e tarifanan nobo. E tarifanan ta un menasa direkto pa ekonomia di Sint Eustatius.”

Lynette Anson, envolví den Brighter Path Foundation, ta hasi pregunta tokante e relatonan di NuStar. Segun Anson NuStar ke duna e impreshon ku Statia ta dependé di e terminal, pero bon mirá ta nèt kontrali. “Statia geográfikamente ta keda na un lugá masha bon mes pa terminal di zeta. Otro kompania a mustra nan interes kaba ke men tin shen otro pa tuma lugá di NuStar.”

Hellebrand tambe ta pensa asina. Segun e, NuStar riba término largu no ta niun tiki importante pa ekonomia. “Lo tin mas i mas outomatisashon i esaki lo trese ménos trabou. Statia por gana hopi mas plaka ku turismo.”

Ekspanshon
Hellebrand di Statia Safe and Sound ta trese un lèkmentu di zeta dilanti ku na yüli a deskubrí pa kasualidat. “Esaki no ta e úniko. Último tres aña tabatin seis lèkmentu di zeta ku nos sa di dje. Probablemente tin hopi mas.” Hellebrand a entamá un kaso tambe kontra e plannan pa ekspandé NuStar. Pa enfatisá su kaso el a kolektá 400 firma di statiano. “Den e área di ekspanshon tin graf ku tin sentenar di aña ei kaba, esei ta un parti di historia. Ademas tin kas i un skol pegá ku e área.” Na final NuStar mes a retirá e plannan di ekspanshon.

Outor Elisa Koek