Ret Karibense ta trese un seri di artíkulo tokante e islanan di Hulanda Karibense, sinku aña despues di e renobashon estatal di 10 di òktober 2010. Riba e fecha ei a desmantelá Antia Hulandes i Sint Maarten i Kòrsou a bira pais outónomo den reino. For di e dia ei Boneiru, Sint Eustatius i Saba ta ‘munisipio ekstraordinario’ di Hulanda. Aruba tin e státùs outónomo for di 1986 i no tabata forma parti mas di Antia Hulandes.

Pa hasi kompra na Sint Eustatius ta kasi dos biaha mas karu ku na Hulanda – potrèt: Elisa Koek

Pa hasi kompra na Sint Eustatius ta kasi dos biaha mas karu ku na Hulanda – potrèt: Elisa Koek

ORANJESTAD – Un pan pa seis dòler (5.56 euro) òf un liber di manteka pa sinku dòler (4.50 euro) no ta sumanan apnormal na Sint Eustatius. Preisnan por subi bai haltu i hopi habitante sa esaki. “Ami no ta traha lista di kos di kumpra. Mi ta wak den tienda kiko mi por paga”, Carli Meyer ta bisa.

Un pan na Hulanda ta kosta 0,79 euro i asina mayoria di e produktonan ta hopi mas barata ku na Sint Eustatius. Anto esaki miéntras ku hende di e klase di entrada di mas abou na Statia mester logra biba di ocho mil dòler pa aña.

Ret Karibense a hasi e mésun kompranan tantu na Sint Eustatius ku na Hulanda. E 22 kosnan riba e lista di kompra tabata prinsipalmente produktonan básiko manera pan, bèrdura, fruta òf piská/karni i a kumpra e variante di mas barata. Na Sint Eustatius finalmente mester a paga 82.08 dòler pa henter e lista, na Hulanda a paga 41.80 euro. Ke men e mésun lista di kompra na Sint Eustatius ta kosta kasi dòbel.

Importá
Louise Duggins ta doño di Supermerkado Duggins na Sint Eustatius. E supermerkado ta forma parti di un kadena di kompania na Statia i e islanan den besindario. Tur produkto den e supermerkado ta importá for di Estados Unidos. “Un be pa siman un container grandi ta yega for di Miami. Ta muchu karu pa importá produkto for di Hulanda i via Sint Maarten ta ko’i hari di bèrdè mes, si bo mira kiko bo mester paga.”

E úniko motibu ku Duggins por laga un container bini di Miami ta pasobra nan tin mas negoshi. “Si tabata solamente e supermerkado, lo mi mester a stòp. Lo mi no por a sigui. Niun hende no por soportá esaki.” Mayoria di e preisnan den e supermerkado tin apénas 25 porshento di ganashi.Espesialmente serka produktonan friu sigur 76 porshento ta bai na impuesto, friamentu, emboltura i transpòrt. Riba esaki ainda ta bini e gastunan di e edifisio i e trahadónan.”

Pensa mihó kiko bo ta kumpra
Pa mayoria di e habitantenan di Statia tur dia ta un sorpresa kiko nan ta bai kumpra. Allan Lijfack ta purba kome salú, pero tin be esaki no ta logra. Fruta i berdura ta karu. Esaki ta fòrsa bo si di ta kreativo, pasobra tur dia bo mester inventá algu ku e produktonan ku ta pagabel.”

Ora Statiano bai afó mayoria be nan ta bini bèk ku kompra. Maleta yen ku paki i bleki di kos. “Ora mi bini for di Hulanda mi ta bin ku pinda òf paki grandi di salmou humá. Kos asina mi no ta kumpra aki nunka, muchu karu”, Carl Meijer ta konta. No opstante e preisnan haltu Mejer no ta malkontentu. Hasi kompra ta karu pero otro kos manera gasolin ta basta barata. Bo mester djis pensa mas mihó kiko bo ta kumpra.

Dolarisashon
Segun diputado Astrid McKenzie-Tatem e preisnan haltu ta falta di dòler. “Ora di e transishon a disidí di pasa pa dòler, pero e tempu ei kaba mi no a mira ku esaki lo ta dje bon ei. Kaminda Kòrsou i Sint Maarten a keda paga ku florin nos mester a bai pa dòler. Djei e preis a keda meskos, ta djis a pone e signo di dòler su dilanti.”

Aktualmente no tin un solushon. McKenzie-Tatem ta konta si ku den futuro gobièrnu ke hinka mas energia i plaka den produkshon lokal. Na Saba i Boneiru un kònkòmber ta kosta djis algun sèn di euro pasobra ta kri’é lokalmente, algu ku no ta sosodé na Statia. No ta sigur si esaki ta yuda. “Nos ta ripará ku produktonan ku ta produsí lokalmente, manera hopi karni, i ku no tin belasten riba nan, tòg ta karu. Ke men parsialmente ta e doñonan di tienda tambe mester trese solushon.

Outor Elisa Koek