E estilonan di bida di e poblashon indígeno di Boneiru: Un kòmbersashon ku arkeólogo Eleni Seferidou

Portrèt: Arkeólogo Eleni Seferidou

Arkeólogonan a hasi un eskavashon kurioso na Amboina, tempu ku mester a amplia Komunidat di Skolnan Boneiru na 2019. Nan a deskubrí restonan di un asentamentu pre-kolombiano, ku restonan di kasnan ku ta siglonan bieu i dieskuater hende derá den eseinan.

E arkeólogo griego Eleni Seferidou a investigá e hayasgonan akí pa haña sa mas di e habitantenan ku antes a biba na Boneiru. Ta di unda nan a bini, kon nan tabata biba, i kiko nan tabata kome? Seferidou a yega Hulanda pa su estudio na nivel di masters. Durante su estudio el a keda fasiná ku e region di Karibe, ku tabata totalmente deskonosí p’e. “Mi a haña sumamente interesante ku islanan asina serka di otro, por ta asina diferente. Ta un region ku masha hopi diversidat,” e ta konta.

Su enfoke riba investigashonnan na eskala chikitu di siudat òf pueblo, a hasi e hayasgonan na Amboina interesante pa e investigá. Pa motibu di e pandemia di Corona, lástimamente e mes no por a bishitá Boneiru e tempu ei. Tambe t’ asina ku e tempu ei a dediká masha tiki tempu na e resultadonan di su investigashon, pues e ta kontentu di por kompartí su konklushonnan riba e habitantenan di ántes di e isla.

E sitio di e hayasgo arkeológiko
E sitio di e hayasgo arkeológiko na Amboina ta un lokashon partikularmente grandi i riku, datá rondó di e aña 1200. A topa ku strukturanan di kas i ku dieskuater hende derá den e kasnan ei. A hasi hopi di e análisisnan na e sitio mes. Asina a studia kerámika ku a haña, i por a determiná si e restonan humano tabata di hende hòmber òf di hende muhé. Por a bisa ku siguridat ku tabatin kuater hòmber i un muhé derá ei – pa e otro restunan no por a sali afó. “Pa motibu di e tera i e klima tropikal, e wesunan no a keda optimalmente preservá,” Seferidou ta splika. Sí por a determiná ku tabata trata di nuebe adulto i sinku mucha, bou di kua un bebi resien nasí.

Alumnonan di e skol ta opservá e kobamentu. Potrèt Sebastiaan Knippenberg

Tin algun kos ku a resaltá sí. Por ehèmpel, tabatin masha hopi regalo derá huntu ku e hendenan. Bou di e adultonan hòmber, un persona a destaká: un hòmber di edat mas avansá ku un kolekshon remarkabel di regalo ku, ademas, tabata derá den e kas di mas grandi. Su dieta tambe tabata otro for di esun di e restu di e grupo, segun a sali na kla. “Un posibel splikashon pa esei ta ku e persona aki tabata hunga un papel mas importante den e komunidat,” Seferidou ta sospechá.

Bo ta, loke bo ta kome
Seguidamente a manda e restunan humano pa Universidat di Leiden pa investigashonnan mas aleu, entre otro di Seferidou. El a investigá e restunan humano ku a deskubrí, pa haña sa mas di nan desendensia i estilo di bida. El a investigá esaki a base di e elementonan kímiko ku ta presente den e djente. “Den diferente partinan geográfiko na mundu tin diferente elementonan kímiko den e tera i den e vegetashon. Di un manera òf otro, bo dentadura ta almasená tur loke bo kome,” Seferidou ta splika.

E elementonan kímiko den djente di e hendenan deskubrí, ta duna informashon di e promé diessinku aña di nan bida. Pues, a base di esei, por bin haña sa diferente kos: kiko nan tabata kome i di unda nan a bini. Asina por saka konklushon tokante nan desplasamentu: a dera e hendenan na e mesun sitio kaminda nan a nase? “Pues literalmente bo ta, loke bo ta kome!”

For di e investigashon a sali na kla ku, kasi sigur, e ocho personanan investigá a nase na Boneiru. E konsentrashon promedio ku a midi di e elemento kímiko strònsio (strontium) tabata mas abou ku loke ta pas pa Venezuela, loke ta indiká ku nan no a nase ei. Pero, ounke nan a nase na Boneiru: originalmente nan tabata prosedente di tera firme suramerikano sí. Nan tabata caquetío i tabata papia un idioma arawak. Pues, kon ku bai bini, e habitantenan indígeno di Boneiru a resultá di ta migrante.

Dieta di e habitantenan original
A investigá e dieta tambe, di e personanan derá. Seferidou a kompará e konsentrashonnan di karbono i nitrógeno den nan dientenan ku e konsentrashon di e elementonan akí den alimentonan spesífiko. Por ehèmpel: por mira si ta piská òf ta karni un hende tabata kome prinsipalmente. Bo por distinguí diferente tipo di bèrdura tambe. “Boneiru ta un isla chikitu i seku, i p’esei e habitantenan original tabata biba prinsipalmente di laman,” Seferidou a deskubrí. “Tabata relativamente fásil pa yega na piská.” Na Boneiru nan tabata kome un tiki mas fruta i bèrdura tambe, manera anasa, maishi, pita, blachi i fruta di tuna, kadushi, etc. “Sí a resaltá, ku di persona pa persona, e dietanan tabata varia hopi.”

Laman no tabata sirbi solamente komo fuente importante di kuminda pa e komunidat di Amboina. E habitantenan tabata hasi hopi uso di kokolishi tambe pa dòrna kurpa i paña, por ehèmpel. E echo ku generalmente tabata duna esunnan ku a muri esakinan bai kuné den graf, ta mustra e gran balor i nifikashon spesial ku e ophetonan akí tabatin for di e tempu ei kaba pa e habitantenan di e islanan. Pues, Boneiru tin un historia largu den konservashon di tesoronan marino.

Minusiosamente ta studia un di e individuonan enkontrá. Potrèt Sebastiaan Knippenberg

Relevansia pa aktualidat
“Mi ta komprondé ku no ta tur hende ta interesá den e tipo di informashon akí, riba pasado, pero mi ta konvensí ku konosementu di e estilo di bida di nos antepasadonan ta siña nos hopi di nos mes i kon nos por hasi uso di nos medio ambiente,” Seferidou ta indiká. “Pa ami, e investigashon akí ta mustra ku hende por adaptá su mes masha bon mes. Ademas e tipo di estudionan akí ta yuda pa nos realisá nos mes ku migrashon ta algu den e naturalesa di hende. Semper hende a desplasá nan mes, i semper nan lo sigui desplasá nan mes.”

Ku migrashon ta aktual ketu bai, ta bisto na Boneiru. Entretantu mayoria boneriano ta di desendensia miksto. “No ta posibel, pa a base di mi investigashon, bisa kuantu di e habitantenan original caquetío, ta presente ainda den e poblashon aktual. Lo bo mester chèk DNA pa esei. Pero en todo kaso no ta mi intenshon pa imponé un ke otro identidat riba hende. Esei kada hende por disidí pa su mes,” segun Seferidou.