Portrèt: Ronald A. Muyden

KRALENDIJK – “Nos no por pone tur responsabilidat serka e tatanan”, esaki tabata e mensahe di un charla di e sikiater transkultural di mucha i hóben Glen Hellberg. Na okashon di e apertura ofishal di e sitio nobo di e sentro di tratamentu di mucha i hóben di Mental Health Caribbean (MHC) a buska Hellberg for di Hulanda komo oradó invitá.

Glen Hellberg den kòmbersashon ku Ronald A. Muyden

E ta haña ku hopi bia ta wak e edukashon na kas so, miéntras ku banda di paternidat ta eksistí otro faktor tambe. E ta mustra ku entre otro gobièrnu tambe ta hunga un papel den esaki. “Doñonan di trabou mester duna e tatanan un chèns pa ta tata. Por ehèmpel si e mester bai skol pa e yu.” Un definishon di e papel di e tata na entre otro Boneiru segun Helberg ta importante. E médiko ta konstatá ku ta wak investigashon oropeo i merikano hopi, kaminda ta sali for di e punto di bista ku e tata i e mama ta kasá ku otro. Den Karibe esaki no ta e kaso tur ora. “Nos mester wak e tiponan di famia ku nos tin.”

Glenn Hellberg. Potrèt: Ronald A. Muyden

‘Now we have to raise a village’
E pregunta ta kiko e tarea di tata ta den e diferente strukturanan di famia, Hellberg ta sigui. E lema di e dòkter di enfermedat di alma p’esei no ta solamente “it takes a village to raise a child” sino tambe “but now we have to raise the village!” Esaki a inspirá un dosente presente. E ta bai lesa mas buki tokante esaki. “Ku e sabiduria nobo aki mi ta bai invertí mas den kontakto ku mayor.” E dosente ke oumentá e oportunidat pa e muchanan haña mihó kontakto ku na tata. Maske esaki ta difísil pa e mama (soltero).

Outor Ronald A. Muyden

Un di e poko tatanan presente den e sala ku tabata yen ta bisa ku e no a siña nada nobo. E tata di dos yu no ta haña remarkabel ku tabatin tiki hende hòmber presente. “Lástimamente ta algu di tur tempu.” E ta spera ku den futuro e mamanan soltero lo invitá nan èks partner pa e tipo di enkuentronan aki. E mes en todo kaso ta bai kompartí loke el a tende ku su dos yunan i su konosínan.

Segun un investigashon na 2015 di Ofisina Sentral di Estadístika kasi kuater di kada dies mucha ku a nase na Hulanda Karibense na 2012, a nase den un famia ku un mayor so, mayoria bia un mama soltero. Na Hulanda Oropeo un promedio di ménos ku un den kada dies beibi ta nase di un mama soltero. Sigur mitar tin mayor ku ta kasá ku otro, un terser parti tin mayor ku ta biba huntu. Na Hulanda Karibense e parti ei ku 15 porshento ta hopi ménos. Hende muhé na Hulanda Karibense relativamente hopi bia ta haña yu den un otro tipo di bibienda. Hopi bia nan ta biba na kas di su mayor(nan).