Portrèt: Marit Severijnse

KRALENDIJK – Skol na Boneiru, i tambe na Kòrsou i Aruba, awor tin algu di bisa tambe tokante e edukashon di dosente nobo. E koperashon aki ku estudio di dosente mester kondusí na mihó estudio pasobra esakinan lo bai konektá mas eksakto na e práktika na skol i mas interkambio di sabiduria.

“Si por ehèmpel den un klas usa un método di aritmétika kompletamente diferente ku den e estudio di dosente, ta sabí si e estudio i e skolnan kombersá tokante di esaki”, kordinadó hefe Marisol Croes ta bisa.

Tambe pa anda ku e muchanan den práktika ta resultá mas difísil. Por ehèmpel si bo haña alumno ku nan situashon na kas ta malu. Komo dosente bo mester sa esaki pa bo por guia e mucha bon”, studiante di e di kuater aña Tatiana Nicolaas ta bisa.

E sistema di koperashon aki na Hulanda ta eksistí mas largu i den enseñansa mbo. Danki na e partnernan di Kibrahacha esaki a kuminsá tambe na e tres islanan menshoná. Kòrsou, Aruba i Sint Maarten a firma e protokòl di koperashon pa esaki na 2019. Pa e aña di skol aki Hulanda ta duna un supsidio di 380 mil dòler pa mehorá e estudionan pa dosente na e islanan ABC. Na e skolnan di estudio entretantu a nombra edukadó eskolar spesial ku huntu ku e edukadónan di e estudionan di dosente ta trein kaba pa por ehekutá tur kos.

“’Ántes pa studiante tabatin un divishon kla entre nan estudio i nan lugá di stazje”, Croes ta splika. “Awor esaki ta yega mas serka otro.”Na Boneiru tin tres skol di estudio. Nan pues ta haña e oportunidat pa pensa huntu den e edukashon di dosente i duna input. Ta trata ainda di skol básiko pero ta mira si por envolví skolnan sekundario.

E dosentenan studiante a kaba di kuminsá nan stazje. Te aworakí nan ta entusiasmá tokante e koperashon. “Nos por haña feedback riba e problemanan ku nos ta topa kuné” studiante di e di dos aña Joshantie Emerenciana ta reakshoná.

Sudiante Nicolaas ta di akuerdo. Mi ta haña ku ta un manera agradabel pa koperá.
Asina bo ta siña di otro hende tambe.”

Interkambio entre e islanan
E koperashon no ta nifiká solamente interkambio di konosementu na Boneiru, sino tambe entre e islanan. “Awor ku ta palabrá tema di enseñansa na tur tres isla, kisas nos por solushoná e preguntanan mihó?, Croes ta bisa.

Ounke aktualmente no tin hopi studiante ta kore stazje na e otro islanan, esaki ta un di e metanan mas importante sí di e proyekto di Kibrahacha. “Serka e profil di kompetensia di e dosente karibense ta pertenesé interkambio entre e islanan tambe.

Studiante Emerenciana ta di akuerdo ku esaki. “Asina bo por siña di otro i tambe mira e diferensha entre e islanan, si nan t’ei.”

Finalmente esnan ku a tuma e inisiativa ta spera ku, ku esaki lo mehorá e estudionan di dosente di un manera ku e trabou lo atraé mas hóben. “I ta esei ta e idea, ku nos lo alkansá mas grupo meta nobo”, Croes ta bisa.