Portrèt: Sharina Henriquez

E tapeitnan di Turkia ainda ta lorá den un skina i ainda no tin koriente. Pero ta resa sí kaba durante ramadan na e promé moské na Aruba.


Video: Sharina Henriquez

Tres aña pasá e konstrukshon a kuminsá despues di hopi ‘opstákulo’ e arubano Abdussabûr Wever di Aruba Islamic Foundation ta bisa. E no ke sali riba potrèt pa motibu di su trabou na gobièrnu.

Di un banda e komunidat chikí mòslem na Aruba ke ta mas visibel. P’esei un moské nobo, un lugá kaminda porfin nan por resa huntu en bes di resa solamente den nan sala na kas òf na trabou.

Tòg por ripará tambe ku nan mester kustumá ku e atenshon ku nan ta atraé ku esaki. Tin reakshon positivo, Wever ta bisa, di arubano ku ta habrí p’esaki i ku ta haña ku nan tin derechi di praktiká nan religion.

“Pero tin di nan ta masha sképtiko, manera: ki nodi tin. Algu ta bini djafó. Pero nan no ta realisá ku mayoria di loke tin na Aruba ta bini djafó.”

Kuantu mòslem ta biba na Aruba?
Tin bia ta papia di 250 pa 300 mòslem na Aruba, Wever ta bisa. Nunka e no a mira mas ku shen durante di e aktividatnan. E mes ta kalkulá e kantidat entre 75 pa 100. E moské awor sí ta atraé mòslem nobo ‘deskonosí’. Manera Tekla di 21 aña di edat ku ta bini di Utrecht i ku a bin traha na Aruba.

Komunidat mòslem na Aruba (na hulandes)

Download audio

Komunidat mòslem na Aruba
E promé mòslemnan a bini durante e ola di migrashon den añanan ’20 di siglo pasá pa traha na e refineria Lago. Nan a bini espesialmente di Karibe di habla ingles, manera Jamaica, Trinidad i Guyana.

E tempu ei ainda nan tabata integrá den e komunidat arubano, Wever ta bisa. “Despues a bini libanes, hende di Siria i tambe mòslem di Indonesia, Sürnam i Egipto. I poko-poko awor bo ta mira Latino tambe bini. E komunidat ta masha diverso.”

Den e añanan ’80 i ’90 grupo tabata bini huntu pa resa. “Esei por a sosodé tur kaminda: den garashi grandi, asta den muebleria”, segun Wever. E nesesidat pa tin un sitio fiho tabata bira mas i mas grandi. Tabatin diferente atento pa konstruí un moské. Asina un bia esaki no a sigui pasobra e bario tabata resistí.

Te dia gobièrnu a aloká un pida tereno leu na e komunidat mòslem. E ta pega na e parke di naturalesa Arikok. Parti patras e ta kontra e santana di Sabana Basora.

Wever riba e lugà di e moské na Aruba

Download audio

“E moské no ta kla ainda, nò. Ma ta e di tres Ramadan kaba aki”, Wever ta reakshoná.

Ramadan na Aruba
Banda di shet’or solo ta baha. Ora di kibra yuna (iftar) ta espesialmente kuminda tradishonal di Sürnam i Guyana ta bini riba mesa. Pa Wever ta su di 14 ramadan. El a biba hopi tempu na Hulanda tambe.

“Aki bo mester traha mas duru pa ramadan i islam, pa pèrkurá pa tin kos ta sosodé. Na Hulanda ta organisá masha hopi kos. Ei bo por bai un moské diferente tur dia i tin algu ta sosodé.”

Wever papiando di ramadan na Aruba

Download audio

Na ougùstùs nan ke pa e moské nobo ta kla i tene un apertura festivo. Wever ta bisa ku tur hende ta bonbiní pa bin mira, tambe durante e orashonnan. Turista ya kaba a haña e moské i tambe ta hasi donashon.

E úniko ku ta falta ta un iman. “Ta un reto pa haña un iman na Aruba, tambe pa motibu di e proseduranan di imigrashon.

Na Aruba saserdote ta riba lista di pago di gobièrnu. Si Wever tambe ta bai pidi supsidio di gobièrnu? “Nò, nos no ta okupá nos mes niun ora ku esaki. Nos mes a hasi tur kos, ku donashon di Hulanda, Merka, pais árabe, otro pais karibense. Nos mes tambe a yuda konstruí. Bo por bisa ku nos mannan ta tur kaminda den e moské aki.”

E komunidat chikí mòslem na Aruba durante ramadan (potrèt: Sharina Henriquez)