Portrèt: Pixabay

WILLEMSTAD – Organisashonnan di naturalesa ta avisá pa pèrdidanan ekonómiko grandi si no bini atenshon pa mantenshon di naturalesa i kambio di klima den e negosiashonnan ku Den Haag pa e drechamentu di e islanan Aruba, Kòrsou i Sint-Maarten.

Entradanan ku por ehèmpel na Kòrsou ta gana via (eko)turismo i peskeria i indirektamente di aktividatnan relatá na naturalesa ta entre 21 i 63 porshento di e produkto nashonal bruto (BNP) di e isla. P’esei segun Mark Vermey, direktor sientífiko di Caribbean Research and Management of Biodiversity (CARMABI), ta importante pa hiba (protekshon di) naturalesa den e paketenan di pais ku Hulanda a sintonisá ku Kòrsou, Aruba i Sint-Maarten pa troka pa fiansa di emergensia. “Kòrsou lo pèrdè kasi 400 mion dòler di entrada si e refnan di koral disparsé”, Vermeij ta bisa.

Prekupashonnan grandi serka organisashonnan di naturalesa
Dutch Caribbean Nature Alliance (DCNA) , ku ta sostené e organisashonnan di maneho di e Áreanan di Naturalesa protehá na tur seis isla di Hulanda Karibense, ta insistí serka reino Hulandes pa den e diskushonnan di sosten di likididat duna atenshon na motibunan di medio ambiente i durabilidat di klima, pa Kòrsou, Sint-Maarten i Aruba.

“Nos ta sigui e diskushonnan entre e gobièrnunan den Reino tokante e sosten di likididat pa Kòrsou, Aruba i Sint-Maarten minusiosamente i nos ta masha prekupá ku den e diskushonnan ei no tin lugá pa medio ambiente, mantenshon di naturalesa i durabilidat di klima pa e islanan’, Tadzio Bervoets, direktor interino di e ret ta bisa.

Mester di mas diskushon ku fókùs
Segun Bervoets lo mester bini mas diskushon ku fókùs pa den Reino traha na desaroyo di medionan nesesario pa reakshoná riba e kantidat di problema di medio ambiente ku Kòrsou, Aruba i Sint-Maarten ta enfrentá komo konsekuensha di kambio di klima.

“Esaki lo ke men entre otro mas sosten pa un mihó maneho di awa shushi òf desaroyo di strategia pa protehá áreanan di naturalesa ku ta krusial pa limitá e konsekuenshanan di kambio di klima”, segun Bervoets.

Krísis di klima ta mas serio ku krísis di corona
E direktor interino ta insistí pa duna mas atenshon na dunamentu di sosten pa e kambio pa un ekonomia di resiklahe, pa asina e islanan ta mas resistente kontra e konsekuenshanan inevitabel di kambio di klima.

“E konsekuenshanan negativo di e krísis di klima por ta mas serio pa e islanan karibense ku e krísis di corona i p’esei mantenshon di fuentenan di ayudo natural mester para sentral den e diskushonnan tokante e reformashon di e islanan”, segun Bervoets.