DEN HAAG – Hulanda ta fia e islanan sentenáres di miónes pa e krísis di corona, i ta eksihí hopi di e islanan. Nuebe pregunta tokante e akuerdo ku kisas ta bai fòrsa Aruba, Kòrsou i Sint Maarten seis aña largu di hasi reformashon grandi.

E islanan ta haña sentenáres di miónes di fiansa. Kiko Den Haag ke haña bèk pa esaki?
Ku e pandemia di corona e ekonomia na e isla a haña sla masha duru. Trabou i kosto di bida ainda ta kore riesgo na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten. Nan gobièrnunan no a konservá reserva pa wanta e slanan. Hulanda ta fia nan sèn sin pidi interes, pero en bes di esaki ta pidi reforma grandi. Por ehèmpel e edat di penshun mester subi lihé, e ekonomia mester bira ménos dependiente di turismo i e direktornan di nv di gobièrnu mester gana ménos sèn.

Pakiko tin tantu krítika anto riba polítika di Den Haag?
Polítika na e islanan ta haña masha dia kaba ku mester bini reformashon. Hopi hende ta frustrá ku Hulanda ‘ta malusá un krísis enorme pa fòrsa eksigensia polítiko’. Nan mester a guli òf keda sin nada nan lidernan di gobièrnu ta haña. Un ehèmpel: Hulanda mes despues di a ‘pòlder’ nuebe aña tin un akuerdo di penshun, kaminda awor ta fòrsa e islanan pa sin deliberashon subi e edat di penshun.

Ademas ta bini supervishon hulandes na e islanan riba tu e ‘sèn di pagadó di belasting hulandes’. Tin e miedu ku gobièrnu hulandes i su ámtenarnan den práktika ta esnan ku ta bai bisa eksaktamente kon tur kos mester sosodé. Anto seis aña largu.

Ta parlamento ta manda na e islanan ainda òf den práktika nan a duna e miembronan di Kamer e poder?
Esei ta un pregunta importante i di prinsipio pa e islanan. Pasobra hopi miembro di Kamer por haña ku nan mes ta representante di pueblo pa henter Reino, pero mayoria di e hendenan na e islanan no tin derechi di vota ora ta trata di elekshon di Tweede Kamenr.

Den Haag por disidí djis numa ku Aruba, Kòrsou i Sint Maarten mester bai ekonomisá asina pisá, reformá i kon eksaktamente nan mester saka e tur sèn fiá?
Sigur sigur Hulanda no por djis disidí esaki. Via e Statüt di Reino sí por hasi tur sorto di palabrashon ku ta bai den un lei di konsenso di reino. Mester logra entendimentu sí na e nivel di mas haltu: pasobra pa un palabrashon ku ta bai asina leu tur e parlamentonan mester aseptá e lei.

Kada pais den Reino tin su propio konstitushon. Mas haltu ku esaki tin e Statüt kaminda Hulanda i e islanan na 2010 a palabrá di nobo kon nan lo anda ku otro i ken awor ta responsabel pa kiko.

Algun ehèmpel: ku Aruba, Kòrsou i Sint Maarten tin outonomia i ku kada un di e islanan ei tin nan propio parlamento i gobièrnu, ku Boneiru sí ta un munisipio di Hulanda, ku nos tin nashonalidat hulandes i ku Den Haag no por kita esei di nos, i ki ora i kon por rekurí na Defensa na e islanan.

Kuminsamentu di sèptèmber Konseho di Minister a aseptá Coho (Órgano Karibense pa Reformashon i Desaroyo) kaba. Tantu e gobièrnunan di Aruba, Kòrsou i Sint Maarten i di Hulanda ta di akuerdo. Ke men tòg nan ta kla anto?
Falta hopi pa nos ta kla. For di e brote di corona e islanan mester di sèn urgentemente. No por warda mas ku un aña te ora tur kos ta reglá bon, ku lei, segun Statüt, pasobra hende i kompania tin nesesidat di sèn urgentemente. Lo dura lunanan ainda promé ku a introdusí un lei di konsenso di reino. Esaki mester sosodé via parlamento.

E islanan por bari e kondishonnan di Den Haag for di mesa ainda?
Sigurno. Pasobra te aworakí a hasi palabrashon polítiko so. E plan no ta reglá den lei ainda. I esei ta henter e punto pa Den Haag. Awor e islanan por bisa ku tòg nan no ta gusta e kondishonnan mas, miéntras nan a haña sentenar di miónes di plaka i ainda no a hasi e reformashonnan ku nan a primintí.

Kiko ta bai sosodé e lunanan binidero?
Konseho di Estado na Den Haag a wak e proposishon di lei i a duna un konseho. E veredikto tabata asina krítiko ku gobièrnu di Hulanda mester a hasi korekshon. I entretantu esaki a sosodé. Asina e Konseho di Estado wak esaki un bia mas, ta manda henter e pakete pa Tweede Kamer pa vota. Ki dia eksaktamente e debate di Coho lo tuma lugá ainda no por bisa. E meta ta sí pa regla esaki e aña aki mes.

Espesialmente Kòrsou i Sint Maarten ta spera ku ainda por adaptá e proposishon di lei. E parlamentarionan hulandes kisas por yuda nan ku esaki?
Den práktika ta solamente Tweede Kamer por hasi kambionan grandi. Esei ta sosodé via amienda separá ku e miembronan di Kamer por proponé pa vota pa nan durante un debate. Ora Kamer a aseptá e proposishon di lei i e eventual amiendanan, ta e parlamentonan na e islanan ta na turno. Bon mirá nan por solamente aseptá òf rechasá henter e pakete.

Ke men Kòrsou, Aruba i Sint Maarten promé mester sa di konvensé un mayoria di miembro di Kamer, promé ku e debate. E kantidat di miembro di Kamer ku ta pro kondishonnan ménos severo, aktualmente no ta sufisiente pa adaptá e proposishon di lei.

Kua partidonan na Den Haag tin krítika riba Coho?
Solamente D66 (ku 24 asiento), Partij van de Arbeid (9), ChristenUnie (5), Denk (3) i Bij1 ( 1 asiento) tabatin krítika riba e Coho aktual. Esei ta 42 di e 76 asiento ku ta nesesario pa un mayoria. Ke men mester lobby hopi na Den Haag pa e parlamentarionan krítiko i e representantenan di gobièrnunan di e islanan.

Kiko ta sosodé si aworó parlamento di Kòrsou bisa ‘nò’?
E isla ku manda e proposishon di lei pa hèmber di shushi, mésora no ta haña ayudo finansiero mas i mester paga tur kos bèk mésora, promé minister Pisas di Kòrsou a atvertí. I esaki – manera e kos ta pinta aktualmente – ta mustra manera un reseta pa mas desempleo i pobresa.

E tempu binidero na e islanan lo trata espesialmente di strategia. Si un kompromiso ku Tweede Kamer no logra, tin miembro di Staten ku tòg ta haña ku mester bisa ‘nò’. Nan ta pensa pa di e manera ei aun fòrsa un akuerdo nobo, pasobra e polítikonan na Den Haag no ke pa míles di hende mas kai den pobresa.

Ke men por sosodé aworó ku un mayoria den parlamento na e islanan bisa ‘nò’. Konseho di minister di Reino p’esei a disidí ku si por ehèmpel Sint Maarten hala kita, e akuerdo ku Aruba òf Kòrsou no ta na peliger.