Portrèt: Appie Verschoor

DEN HAAG – ‘Por lo pronto’ rei Willem-Alexander lo no usa Gouden Koets, asina el a duna di konosé. Den komunidat karibense e reakshonnan riba e mensahe di vidio ta mesklá. Remarkabel sí ta e ‘desapuntashon’ ku kisas un dia e Gouden Koets lo kore atrobe.

“Nos no por skibi pasado di nobo. Solamente nos por trata huntu di konformá nos kuné. Esaki ta konta tambe pa e pasado kolonial. Gouden Koets por kore numa te dia ku Hulanda ta kla p’e. I esei aktualmente no ta e kaso”, rei ta bisa.

Espesialmente e último frase ei ta kousa falta di komprenshon serka diferente hende, pasobra nan lo a preferá pa rei bisa kla ku e no ke usa e shèrs di oro nunka mas. Algun hende enbolbí (un dosente di baile, un artista, un èks minister i un studiante) ta konta Caribisch Netwerk kon nan ta mira e mensahe di vidio aki.

‘Esaki ta un dia spesial’
“Mi a haña spesial kaba ku e shèrs un tres aña pasá a resultá den un museo. Esaki ta un dia spesial, mi mester laga e idea sak bai aden un tiki ainda”, dosente di baile profeshonal Layzmina Emerencia (28) ta bisa. “Mi no a ferwagt ku lo divulgá esaki asina lihé.”

Den e último añanan e krítika ta oumentá tokante uso di e Gouden Koets. Riba un di e panelnan na banda di e shèrs, tin hende koló skur pintá ku ta hinka rudia i ta ofresé kos na hende blanku. Pa esaki nan ta risibí beibel – tambe komo símbolo di sivilisashon.

Emerencia den su trabou i privá ta okupá su mes ku pasado kolonial i e posishon di hende pretu na su isla. Tambe e ta sigui un estudio master Edukashon di Arte na Hogeschool voor de Kunsten. E ta haña ku e shèrs mester ta den un museo.

“Gouden Koets, ku òf sin panel tin un historia kargá i rasista. Pero ku rei ta kere ku e shèrs aki un dia por kore riba kaya atrobe, esei sí mi tin difikultat kuné.”

‘Kla pa rasismo?’
E pasado kolonial pa Zion Pigott ( binti piku aña di edat) di Kòrsou pa basta tempu ta e motibu ku e lo bira dosente di historia den futuro. E ta asistente den enseñansa i e ta duna rekorido na Archivo Nashonal na Den Haag. Ora el a tende e notisia, promé el a bira “kontentu”. Despues ku e mes a mira e vidio el a keda ‘desapuntá i bruá’.

“Mi no ta haña bon ku rei no ta tuma un posishon tokante kon robes e panelnan aki ta. E kos ta toka mi si e bisa ku Gouden Koets lo kore rònt atrobe ora Hulanda ta kla p’esaki. Kla pa kiko? Kla pa rasismo? Nos kabes di estado mester a pidi despensa awor ku el a yega di kore rònt den e shèrs. E mester keda den un museo pa semper.”

Promé protesta di hende hulandes karibense kontra Gouden Koets

E yu di Kòrsou Ruben La Cruz a skibi historia na 1990 ora ku huntu ku algun hende hulandes karibense komo promé hende el a organisá un protesta kontra Gouden Koets. ‘Ta prònk kas real ta prònk ku fèrdrit. Por hasi esaki na un manera diferente “, La Cruz (67) ta haña.

“Mayoria di hende karibense no tabata asina konsiente kon denigrante e panelnan ta. Komo artista bo ke lanta hende for di soño, ke men nos tabata stimulá nan ora nan tabata baila na karnaval. Riba nos Gouden Koets tabatin e tekstonan ‘Siglo di Oro, Siglo di Neger’. I ‘Neger na benta’ riba e maleta di minister”, La Cruz ta konta. “E mayoria di e reakshonnan tabata positivo, mi ta kòrda,’

‘Gobièrnu antiano a mira esaki komo un insulto na kas real’

“Despues no solamente e organisashon di karnaval a bòikòt nos, sino tambe nos propio Kas di Antia (Antillenhuis). Gobièrnu antiano na Den Haag a mira esaki bèrdaderamente komo un insulto na Kas Real.”

E artista i aktivista ta desapuntá. “Rei mester a tuma un posishon kla: nò, esaki nunka mas! Den mi bista el a indiká ku tòg e por kore den Gouden Koets ora e hulandesnan ta kla pa esaki. Ta kiko eksaktamente e tabata ke men ku esaki?”

“E hulandesnan blanku ta den mayoria. Kiko si nan haña ku e por kore atrobe? Rei mester puntra e yunan di Reino mas kla tambe kiko nos ta haña di esaki.”

Gouden Koets tin tres aña kaba ta para den Amsterdams Museum. For di djasabra por mir’é grátis (temporariamente). “Nos na Hulanda sí por bai mir’é ma e hendenan na e seis islanan nò. Ke men e kos di mas nèchi lo ta si e Gouden Koets pasa “na tur e islanan”, La Cruz ta haña.

‘E mensahe di Rei ta bon balansá’

“Gastamentu di sèn i tempu. Nos por wak e shèrs digitalmente tambe for di Kòrsou”, asina Omayra Leeflang (67) èks miembro di Staten i èks minister di Antia Hulandes ta haña. “Pero mi ta haña e mensahe di vidio balansá!”

“Den asuntu asina komo rei bo no mester tuma un punto di bista, puramente pasobra bo ta mas poderoso. Bo ke pa tin rekonosementu amplio ku e pasado kolonial ta robes, kruel i inhumano.”

“Den e mensahe di vidio rei a indiká algu importante: kòmbersá huntu. E ta menta tambe ku e bos di e hulandesnan ku antepasado ku no tabata liber tambe mester tend’é. Esaki naturalmente por solamente si berdaderamente nos drenta den diálogo.’

‘Pero awor kon nos ta sigui? Esei ta e pregunta’

Segun èks minister Omayra Leeflang awor ta importante pa hasi e pregunta: i kon ta sigui awor? “Nos komo islanan a skohe konsientemente pa sigui ku e relashon ku Hulanda, Nos a hasi esaki konsientemente ora ku nos a skohe pa e Statüt di Reino. Ke men awor huntu nos mester buska un kaminda den e kestion difísil aki.”

Si ta na Leeflang e komunidat karibense mester usa e momento aki tambe pa papia tokante e konsekuenshanan di e pasado di sklabitut. “Kon nos ta trata ku esaki? Ainda tin sklabitut na Kòrsou pa kousa di e pobresa sin igual. Pasobra hopi mucha muhé tiner i hende muhé na un manera kruel i inhumano – por ehèmpel ku sèks – ta dependé di hòmber ku sí tin sèn.”

‘Komo Rei bo no por keda neutral den esaki”

Si ta na dosente di baile Emerencia, rei por haña e benefisio di duda ku su mensahe di vidio. “E diskushon tokante rasismo ta masha sensitivo na Hulanda. Pa skohe un banda den e debate lo kai hopi malu p’e serka un parti di pueblo hulandes. Pero kas real tambe tin un parti negativo den e pasado di sklabitut i mi ta haña ku komo rei bo no por keda neutral den esaki.”

E popularidat di rei tambe posiblemente ta hunga un papel, Emerencia ta kere. Konfiansa den dje nunka promé no tabata asina abou.

“Loke tampoko nos no mester lubidá, ta ku rei mes no ta karga responsabilidat polítiko. Promé minister di Hulanda sí. Pero bo no sa kiko nan a palabrá tras di porta será. Kisas rei ker a tuma un posishon pero e no tabatin pèrmit pa hasi esaki.”