‘Mi a bai studia sin por papia hulandes na drechi!’

Portrèt: Dulce Koopman

Studiantenan di Kòrsou na Hulanda, ta konfrontá un kantidat di reto na komienso i durante di nan estudio entre otro e idioma hulandes i kultura. E problemanan ta varia di studiante pa studiante i ta eksigí perseveransia pa sobreviví.

Norgelle “Sontje” Wijman (21) di bario di Suffisant tin 3 aña na Hulanda i ta den su último aña di su estudio Electrotechniek na Zadkine Prins Alexanderlaan na Rotterdam. Sontje a bai Hulanda ku 18 aña, pero e no tabata por papia ni komprondé práktikamente nada di Hulandes.

Na Kòrsou, segun Norgelle, e no a haña sufisiente lès di hulandes na skol. Ta p’esei tabata nesesario pa promé ku el a biaha pa Hulanda, sigui un kurso di hulandes serka Virtual Youth Support. Esei tabata komienso di un proseso largu, promé ku Sontje a logra dominá e idioma.

Audio Norgelle “Sontje” Wijman

Sontje: ‘’Despues dje kombersashon na skol mi a bai kas, mi a sinti mi so, awa a basha for di miwowo’’. Mientrastantu den su klas, tur studiante ta papia hulandes i Sontje no por komuniká ku nan. “Mi tabata skirbi kiko nan ta bisa i bai kas tradusié òf puntra mi guiadó na Virtual Youth Support kiko ta nifikashon di loke mi ta tende den klas.”

Norgelle “Sontje” Wijman. Foto’s Dulce Koopman

Despues di 1 aña i mei Ku Sontje ta na Hulanda, el a siña papia hulandes mas mihó. “M’a sigui purba i e persona ku ta yuda mi a kuminsá papia hulandes ku mi.’’ Asina Sontje su dominio di hulandes a mehorá. E por komuniká na skol i tambe aserká kualke hende papia ku nan òf bai un reunion su so.

‘No preokupá ku hende’

Sontje ta konsehá e studiantenan ku tin problema pa nan kere den nan mes, i no preokupá ku hende ta papia i bisa ku nan no por. Den bida, prinsipalmente si bo ke yega kaminda ku bo yega, nada no ta kai fo’i shelu, pues bo mester hasi bo bèst. Asina Norgelle, ta enfatisá.

“No sera bo mes, pusha bai dilanti, lesa buki, wak pelíkula na hulandes, wak e suptítulo i komuniká ku e hendenan ku ta papia hulandes. No keda será den kas, pero hasi deporte pa relahá mente’’.

Sontje su soño ta pa tin su propio negoshi. E ke stabilisá mihó na Hulanda promé ku e regresá Kòrsou. Na Kòrsou el a bai Feffik tambe i tin sertifikado di las, drecha erko i karpinté. Su interes grandi ta pa pa fèrf , pasobra el a kore st azje na DOK i ta gusta e e trabou di fèrf i spùit barku.

Konose kultura di bo siudat

Ta masha importante pa e studiante yu di Kòrsou ta na altura i tene kuenta ku e kultura dje siudat kaminda ku e ta bai studia. Asina Hillary Rosinda (26) , un studiante di Trabou Sosial i ta biba na Leeuwarden, ta splika.

Hillary Rosinda

Biba den un siudat relativamente chikí manera Leeuwarden tin benefisio. Entre otro pa bibienda i debí ku no tin hopi aktividat di fiesta i bida di anochi, manera entre otro Groningen i Rotterdam, e studiantenan por konsentrá mas mihó riba nan estudio.

Hillary ta menshoná asuntunan ku e mester a siña komprondé , entre otro e kultura na Leeuwarden, e manera di pensa di e abitantenan i tambe e forma kon nan ta aktua. “Debí ku mi a prepará mentalmente bon mi a adaptá pa komprondé nan kultura, e transishon tabata mas fásil. Ta p’esei mi ta konsehá e studiantenan pa traha riba nan ‘mindset’.’’

Audio Hillary Rosinda

Enkuanto e aspekto di hulandes, Hillary ta bisa ku e hulandes ku studiantenan a sigui na Kòrsou ta un tiki diferente. E ta enfatisá ku awendia hopi skol ta duna kurso pa siña hulandes. Si e studiante registrá i sigui e kursonan e ta yuda. Skol ta tene kuenta ku studiantenan ku ta prosedente di un otro pais i por duna pèrmit pa haña tempu èkstra pa traha pruebanan. “Nos mester gewoon durf’’ .

Ademas studiantenan di Kòrsou mester ta mas aktivo pa pidi yudansa . Na Hulanda e skolnan ta ofresé hopi posibilidat di yudansa den forma di kursonan, pero e studiante mes mester tuma inisiativa i indiká kiko e ta interesá den dje.

Sosten

E sosten for di kas ta hopi importante pero Hillary ta insistí ku e studiantenan mes mester traha riba nan mindset pa pasa temporadanan difísil òf kambio di temporada (‘seizoen’) i asina evitá depreshon. ‘’Den wenter ora ta bira skur for di kuat’or, no mester wak e skuridat pero wak kiko bo mes por hasi, pa pasa tempu, entre otro bai gym, pa evita di sinti malu’’.

Studiantenan tòg ta kai afo?

Tin hopi studiante ku ta perseverá. Di otro banda tin vários studiante ta bai Kòrsou bek. ‘’Nan no ke adapta nan mes na e manera di pensa na Hulanda’’, segun Hillary. E studiantenan aki a mantené nan kustumber.

E studiantenan mester realisá ku nan por konfrontá problema, pero ku esaki no ta pa semper. ‘’Nan mester tin kurashi pa pidi yudansa’’, Hillary ta konkluí.