Portrèt: Stanley Brown

WILLEMSTAD – Muhénan na Kòrsou mes no ta realisá kón importante nan kontribushon tabata, promé durante i despues di e revolushon di 30 di mei 1969. Den mayoria kaso ta presentá e hòmber komo e héroe pero no ta ilustrá ni e ròl ni e sakrifisionan di e hende muhé.

Aisha Leer ta investigá e papel di hende muhé relashoná ku 30 di mei. E investigashon mester kulminá den un publikashon pa e promové pa Antropologia Kultural. Segun Aisha mester sali na kla dikon e hende muhé no ta haña e rekonosimentu ku e meresé.

Aisha Leer den kombersashon ku Dulce Koopman

Aisha no ta kontra ku ta duna atenshon na e baluartenan di 30 di mei 1969, pero mester rekonosé sí ku e hende muhé tambe a hasi algu. Un dje muhénan aki ta Emmy Henriquez ku tambe a sufri konsekuensha pa atendé ku e Movimentu Vito, el a bai a será 10 dia i pèrdè su trabou. “Pues no ta e hòmbernan so a sufri”, asina Aisha ta enfatisá.

Aisha Leer . Portrèt: Dulce Koopman

Kambio
“Esei ta un kos ku ta keda bin dilanti den mi investigashon. Hopi bia e hendenan muhé di e klase trahadó, ta pensa ku 30 di mei tabatin un ròl signifikante den e manera ku tabata trata nan komo trahadó”, segun Aisha Leer. Mayoria dje hende muhénan entrevistá ta forma parti dje klase trahadó ta hende koló skur i ta bisa ku despues di 30 di mei nan a ripará ku tin oído pa nan bos. Awendia nan por reklamá serka nan doño di trabou, sín ku nan ta pèrde nan trabou.

Promé ku e Revolushon di 30 di mei 1969, muhénan na Kòrsou tabata aktivista kaba. Ademas e revolushon na Kòrsou, no ta lòs di un proseso di emansipashon ku tabata tuma lugá den Karibe. Asina Myrtha Leetz-Cijntje, presidente di Sentro di Dama (SEDA) ta splika. Despues dje rebelion a kuminsá duna sierto rekonosimentu na e hende muhé.

Myrtha Leetz-Cijntje den kombersashon ku Dulce Koopman

Myrtha Leetz-Cijntje ku énfasis ta menshoná ku e hende muhé semper a hunga un ròl den e desaroyo di emansipashon.”E hende muhé mas bien tabata e sostenedó di e profeshonalnan nobo, di hóben di kua mi mes tabata un”. Leetz-Cijntje ta indiká ku prinsipalmente e profeshonalnan hóben den e ramo di sindikalismo a hunga un ròl, sin ku nan tabata miembro prominente den direktiva. Despues dje movementu di 1969, e hende muhénan a lucha pa nan tambe tin un puesto den direktiva di e sindikatonan.

Posishon
Riba e pregunta si e posishon dje muhé a mehorá despues dje Revolushon di 1969, e presidente di SEDA ta splika ku henter e emansipashon despues, tabata un emansipashon ku a nifiká bira hopi mas konsiente. ‘E hende muhé tambe a bira mas konsiente di e kambionan ku mester a tuma lugá i tambe e marginalisashon den labor entre hende hòmber i hende muhé.
Un konsekuensha dje esei ta un union di tur hende muhé ku tabata den un organisashon femenino, pasobra nan a bira mas konsiente dje unidat ku tabatin mester den e diferente gruponan ku tabata eksistí.

E Revolushon di 30 di mei no tabata pòrnada, pero ainda e hende muhé mester lucha pa logra su propósito. E influensha machista aki ainda ta notabel den nos komunidat. Eks minister Omayra Leeflang, ta konvensí ku e muhé polítiko tin un kaminda largu pa kana ainda pa sobrviví den e mundu di machistanan.

Omayra Leeflang den kombersashon ku Dulce Koopman

Omayra Leeflang ta sigui bisa ku promé ku e akshon di 30 di mei, tabatin un proseso di lucha pa hustisia sosial. Den e kuadro aki, Leeflang tambe ta lamentá ku no ta menshoná Emmy Henriquez hopi, e muhé ku tabata hopi importante den formulashon di e pensamentu i komunikashon di e lucha di hustisia sosial. ‘Kasi ningun hende no ta papia di Emmy Henriquez’. Leeflang ta opiná ku esaki tin di haber ku un konsepto machista. “Den nos konsepto di lucha, lucha ta hòmber”. Kasi no ta rekonosé e hende muhé den lucha.

Enfoke
E abusu kontra di hende muhé di prinsipalmente muhé ku tabata traha den pakus a forma un enfoke hopi importante di e lucha di hustisia sosial, pero mayoria atenshon ta bai pa e sindikalistanan hòmber ku dia 30 di mei tabata kana dilanti. ‘Dor di enfoká muchu fuerte riba e momènt di 30 di mei i no e lucha, e hende muhé su lugá, bos i importansha a bai pèrdí’.