Portrèt: Melissa Stamper

Universidat di Aruba lo ke mira mas interkambio di estudio entre studiante arubano i esnan di e otro paisnan den Reino. No solamente esaki ta oumentá e éksito di estudio bou di studiante karibense, sino e ta yuda tambe pa komprondé otro su kultura, rèktòr Viola Heutger ta haña.

Ku den Reino tin kuater pais ku sinku sistema di derecho, mundialmente ta basta úniko, Heutger ta konta. Pesei e universidat a tuma e bishita real pa organisá un kolegio pa prinsesa Amalia i e pareha real.

Nan a siña tokante Derecho Karibense i e relashonnan estatal. E kolegio a duna un imágen di e diferensianan i similaridatnan entre e islanan karibense.

Tene kuenta ku diferensia kultural
Ekonomia, kultura i religion ta hunga un papel importante si ta trata di e relashonnan entre e islanan. Por mira esaki bèk tambe den e legislashon.

Korte Komun na e islanan un tempu ei a husga ku mester habri e matrimonio na Aruba i Kòrsou pa hende di e mésun sekso. Den e huisio Korte a para ketu tambe serka e balor simbóliko i emoshonal ku e habitantenan ta duna na matrimonio.

Un otro motibu pa duna nèt e kolegio aki, segun studiante di lei Leonardo Figaroa ta pa mustra ku e nivel di enseñansa na su fakultat arubano no ta mas abou ku un fakultat di lei na Hulanda.

“Na Hulanda hende hopi bia ta pensa ku e legislashon na e islanan ta hopi diferente, pero esaki no ta e kaso Sí mester tene kuenta ku e aspektonan kultural. Finalmente esaki tambe ta influensiá kon gobièrnu aki ta traha lei.”

Derecho hulandes tin influensia
Ta importante pa komprondé e relashonnan den Reino, Figaroa ta haña.

E ta duna komo ehèmpel kon Aruba, Kòrsou i Sint Maarten ta haña nan ku e mésun retonan: e reformashonnan ku Hulanda ta lia na fiansa di corona i e pagamentu bèk di esaki. Na kada isla tin un situashon diferente i pesei semper mester di un solushon diferente.

“E pregunta ta keda kon e islanan por solushoná esaki í si un solushon ta pas pa kada pais”, Figaroa ta konta.

Nos ta kuater pais den Reino, pa komprondé e relashonnan aki ta importante kon den futuro nos ta bai sigui kolaborá.”

Beka spesial pa interkambio di estudio
Pero kon bo ta mehorá e relashonnan ei? Mas programa di interkambio entre e kuater paisnan ta yuda studiante den henter Reino komprondé e relashonnan mihó, Universidat di Aruba ta haña.

Studiante den Reino te aworakí solamente por hasi uso di un beka oropeo pa hasi un interkambio na otro pais. Pero pa hasi un interkambio denter di Reino, no ta posibel ku e beka ei.

E gobièrnunan di e kuater paisnan pesei a disidí pa bini ku un beka di Reino. Esei mester oumentá e éksito di estudio di studiante karibense í pues pèrkurá pa studiante den Reino hasi un interkambio mas frekuente.

Interkambio real
Si ta na e rèktòr Amalia por duna e bon ehèmpel i hasi un interkambio na universidat di Aruba. Tambe e prinsesanan Ariane i Alexia, Heutger gustosamente ke mira sintá den e bankinan di kolegio.

“Mi a invitá e prinsesa kordialmente pa hasi un interkambio serka nos. Ta posibel tambe pa hasi esaki online. En bes di un aña entremedio su ruman muhénan tambe por sigui e academic foundation year (AFY) na Aruba,”

(Teksto ta sigui bou di potrèt)

Prinsesa Amalia den e sala di kolegio na Universidat di Aruba. (Potrèt RVD)

“Bo ta ripará tambe ku e prinsesa mes tambe tabata buska kiko lo a pas serka dje i e ta kontentu ku el a skohe un estudio hanchu. Esei ta algu ku hopi studiante por rekonosé serka nan mes

E programa AFY ta eksistí algun aña kaba. Ku esei ta prepará e studiantenan riba un estudio di kontinuashon den eksterior.

E universidat di Aruba a start e programa pa hasi e pasamentu di skol sekundario pa un enseñansa avansá mas fásil pa studiante arubano despues ku a resultá ku studiante karibense ta presta ménos ku otro studiante.

Caribbean Orientation Year
E universidat arubano huntu ku e universidatnan di Kòrsou i Sint Maarten tambe ta bai ofresé e ‘Caribbean Orientation Year’. Huntu nan ke prepará studiante mihó pa un estudio hbo òf universitario. Ta usa e programa AFY arubano komo ehèmpel serka esaki.

Ku e programa di preparashon karibense tambe e islanan ke kolaborá ku skol di enseñansa superior i universidat na Hulanda.

E enseñansa sekundario den Área Karibense riba término largu tambe mester konektá mihó ku e enseñansa di kontinuashon na Hulanda, e gobièrnunan ta haña.

Doló di kabes pa éksito di estudio

Kada aña un promedio di mil studiante karibense ta tuma despedida di nan famia pa bai kuminsá un estudio na Hulanda. Pero promé, durante i tambe despues di nan estudio nan ta topa ku diferente problema, di diferensia kultural, barera di idioma te problema finansiero. Un parti grandi no ta alkansá e fin di e estudio òf ta kambia di estudio.

Nationale Ombudsman a investigá esaki. Mester bini mihó informashon pa e studiantenan aki, ombudsman Reinier van Zutphen ta haña. Segun su rekomendashonnan tambe nan mester haña guia sikológiko, midimentu outomátiko di kapasidat ora nan regresá, akseso na un BSN i un seguro básiko di kuido médiko hulandes.