Konferensia ta konfirmá: Sifranan alarmante tokante agreshon bou di hóbennan na Kòrsou

Portrèt: Dulce Koopman

Mas ku un di kada tres alumno hóben na Kòrsou ta eksperensiá agreshon regularmente. Un grupo supstansial ta kuminsá violensia nan mes, i un grupito ta strukturalmente involukrá den formanan serio di agreshon. Esaki a sali for di un investigashon tokante agreshon bou di mucha i hóbennan ku ta bai skol.

Na kuminsamentu di e aña aki ya tabatin señalnan alarmante, entre otro di Rooms-Katholiek Schoolbestuur i di sindikato di enseñansa SITEK, tokante e fenómeno akí. Pa Caribisch Netwerk, direktora di Rooms-Katholiek Schoolbestuur, Royla Pierre, a deklará ku no ta tolerá komportashon agresivo mas, pasobra entre otro e ta dañá bon nòmber di e organisashon. Presidente di SITEK, Darius ‘Lio’ Plantijn, a indiká ku gobièrnu mester tuma e problema akí na serio, i tuma medidanan mesora pa protehá personal den enseñansa.

Agreshon i personalidat
E aula di University of Curaçao tabata yen te na e último stul dia 20 di febrüari 2026. E konferensia ‘Agressie en Persoonlijkheid’ (Agreshon i Personalidat), organisá pa Foundation Fair Educational Chance (FFEC) den kolaborashon ku Stichting Nederlandse Persoonlijkheidsvragenlijst, a atraé un publiko ámplio di maestro, lidernan di skol, profeshonalnan di kuido, polis i representantenan di sektor hudisial.

Sentral den e programa tabata un investigashon grandi tokante pèstmentu i agreshon bou di hóbennan na Kòrsou. Inisiador dr. Odette van Brummen-Girigori, fundadó di FFEC i investigadó prinsipal, a presentá e resultadonan huntu ku dr. Dick Barelds di Rijksuniversiteit Groningen i dr. Pieternel Dijkstra.

E interes grandi di e públiko a mustra kla ku e tema ta urgente. “Nos tabata sa ku agreshon ta pasa regularmente,” asina Van Brummen-Girigori a bisa Ret Karibense, “pero e gravedat i e grandura manera e ta sali for di e sifranan, ta alarmante.”

Dikon e investigashon aki?
Segun Van Brummen-Girigori, e investigashon tabata un reakshon riba señalnan for di sosiedat. “Den medionan, pero tambe den nos propio práktika, nos a mira ku agreshon bou di hóbennan ta oumentando. Loke nos no tabata sa, tabata: kon frekuente e ta pasa, kon serio e ta, i kua faktornan sikológiko ta hunga un ròl?”

E meta tabatin dos parti:

  1. Inventarisá e tipo i frekuensia di agreshon.
  2. Identifiká faktornan di riesgo sikológiko pa por desaroyá intervenshonnan basá riba evidensia.

E konferensia a sirbi pa presentá e resultadonan i tambe pa bai den diálogo ku e kampo profeshonal tokante solushonnan konkreto.

Representativo i konfiabel
En total 2.204 alumno a partisipá:

  • 198 for di enseñansa di fundeshi (FO)
  • 006 for di enseñansa sekundario (VO)

No ta tur skol a duna pèrmit, pero e tim di investigashon a kolektá dato adishonal via klupnan di deporte, guia di tarea pa hasi na kas i otro lugánan ku hóbennan ta frekuentá. Segun Van Brummen-Girigori, e muestra ta representativo pa hóbennan na Kòrsou, ku un grado di konfiabilidat di 95% si ripití e investigashon.

E konsistensia interno di e kuestionarionan (Cronbach’s alpha) a sali bon. Tokante posibel eror, Van Brummen-Girigori ta kere ku si tin un eror, lo ta mas bien un subestimashon. “Hóbennan no semper ta konsiente kon leu nan mal komportashon ta bai.”

‘Mas ku 1 di kada 3’
Un di e resultadonan mas preokupante ta e insiguridat eksperensiá na skol.
Den enseñansa di fundeshi:

  • 37,5% di mucha hòmber
  • 36,1% di mucha muhé

ta indiká ku nan ta eksperensiá agreshon regularmente.

“Si mas ku un di kada tres mucha ta haña nan mes konfrontá ku agreshon regularmente,” asina Van Brummen-Girigori ta bisa, “nos no por papia di un ambiente sigur na skol.”

Ounke formanan hopi serio di violensia no ta pasa asina tantu, 2% te 3% di alumnonan ta reportá ku nan ta involukrá kada siman òf mas frekuente den dalmentu duru ku sla, skòp òf bringamentu – komo agresor òf komo víktima.

Mucha hòmber den FO ta resaltá
Ta sali for di e investigashon ku 50,9% di mucha hòmber den FO a indiká ku nan a yega di kuminsá un pelea algun biaha, 2,5% ta hasi esaki tur dia.

Pa mucha muhé òf na otro skol, e porsentahe di ‘kuminsá un pelea’ ta:

  • 25,9% di mucha muhé (FO)
  • 18,1% di mucha hòmber (VO)
  • 11,1% di muchan muhé (VO)

Segun Van Brummen-Girigori, esaki no ta trata di susesonan insidental, sino di un patronchi struktural. E ta mira faktornan kultural i sosial ku ta hunga un ròl, kaminda ta eduká mucha hòmber mas biaha ku e idea ku nan mester defendé nan mes i mustra fortalesa, miéntras mucha muhé mas biaha ta skohe forma sosial di agreshon, manera ekskluí otro.

Agreshon verbal mas frekuente
E forma di agreshon mas komun ta verbal: insulto, ofensa i komentario ofensivo. Pusha i bira víktima di pushamentu tambe ta frekuente.

Ounke agreshon físiko serio ta ménos frekuente, e echo ku un grupo chikitu, pero struktural, ta metí den esaki tur siman, ta preokupante. “Si nos no hasi nada,” Van Brummen-Girigori ta atvertí, “e hóbennan akí por desaroyá mas problema di komportashon.”

Cyber-pèstmentu
Cyber-pèstmentu, pèstmentu online (cyberbullying), no tabata parti di e investigashon prinsipal, pero un otro estudio paralelo bou di mas o ménos 1.000 hóben su sifranan preliminar ta mustra ku:

  • 18% ta víktima di cyber-pèstmentu
  • 22% ta bisa ku nan mes a kometé cyber-pèstmentu

E porshento di agresor ta mas haltu ku esun di víktima, pasobra hopi biaha diferente agresor ta ataká e mesun víktima na mes momentu online.

NPV-J karibense
Un parti importante di e konferensia tabata e introdukshon di e vershon karibense di e asina yamá ‘Nederlandse Persoonlijkheidsvragenlijst voor Jongeren’ (NPV-J).

Te ainda tabata usa normanan hulandes i un kuestionario na hulandes, loke por trese diferensianan den interpretashon dor di idioma i kultura. E norma nobo karibense, desaroyá huntu ku Aruba, Boneiru i Sint Eustatius, ta hasi posibel pa kompará resultadonan den e konteksto kultural propio.

“No por kompará hóbennan di Kòrsou direktamente ku normanan hulandes,” Van Brummen-Girigori ta bisa. “Asina lo ta kompará apel ku pera.”

Personalidat i agreshon
Estudionan internashonal ta mustra ku sierto karakterístika di personalidat tin relashon ku komportashon agresivo. Dominio haltu i impulsividat ta oumentá riesgo di agreshon. Hóbennan ku outoestima abou ta kore mas riesgo di bira víktima.

E investigashon na Kòrsou ta konfirmá ku tin un relashon fuerte entre faktornan di personalidat i agreshon. Tin plan pa investigashon mas profundo.

Rekomendashonnan konkreto

  1. Skolnan: desaroyá i aktivá un maneho kontra pèstmentu
    Skolnan mester:

    • Formulá reglanan kla
    • Splika eksplísitamente kiko e konsekuensianan ta
    • Informá mayor- i alumnonan strukturalmente
    • Entrená maestronan pa un maneho uniforme
  2. Mayornan: tuma señalnan na serio
    Mayornan di mucha agresivo mester:

    • No balotá e reklamo
    • Papia ku nan yu
    • Pone límite
    • Stimulá empatiaMayornan di víktima mester:
    • Skucha aktivamente
    • Kolaborá ku skol
    • Protehá siguridat emoshonal

Supervishon di uso di media sosial tambe ta importante.

  1. Esnan ku ta mira, filma, aploudí òf hari, ta fortifiká agreshon.
    Hóbennan mester siña:
  • No aploudí
  • Buska yudansa
  • Sostené e víktima
  • Protehá nan propio siguridat

No ta stigmatisá skol
Ounke tin diferensianan entre e diferente skol- i barionan, Van Brummen-Girigori no ke nombra eseinan. “Partisipashon tabata anónimo. Mi no ke stigmatisá niun skol.”

E konferensia a bira posibel danki na kolaborashon privá i spònser manera FFEC, MCB Bank, Stichting NPV i Van Brummen Psychologie Praktijk en Test Centrum B.V.

No tabatin sosten direkto di gobièrnu.
Van Brummen-Girigori ta enfatisá ku kambio struktural ta posibel solamente si gobièrnu, sektor privá i enseñansa traha huntu. “Esaki ta un problema sosial. Tur hende mester tuma responsabilidat.”

Konklushon alarmante pero ku speransa
Ounke e sifranan ta konfrontante, e organisadónan no ta fatalista, sino optimista i konsiente di e urgensia. “Agreshon no ta algu fiho,” Van Brummen-Girigori ta bisa. “Ku intervenshonnan dirigí, reglanan kla, envolvimentu di mayornan i atenshon pa desaroyo di personalidat, nos por kambia e situashon.”

Ta spera ku e rapòrt kompleto di e investigashon lo bira disponibel na mitar di mart 2026. E mensahe di e konferensia ta kla: loke e sifranan ta señalá no por haña solushon solamente pa un momentu – nan mester bira e punto di salida pa un maneho struktural i akshon komun pa un Kòrsou mas sigur pa nos muchanan.

E organisadónan di e investigashon a traha un buki na papiamentu i hulandes, ku maestro i mayor i edukadónan por usa, ku informashon kon pa atendé den práktika ku e problemátika aki.